Döda bottnar
Enligt forskningsdata från World Resources Institute – WRI finns 70 procent av de största döda bottnarna i Östersjön. Dessa döda bottnar täcker områden som är dubbelt så stora som hela Sveriges åkerareal vilket motsvarar 70 000 kvadratkillometer.[1]
Många forskare blir mer och mer oroliga över hur de döda bottnarna i kustområdena ökar, sedan 1995 har de döda bottnarna ökat från 44st till hela 169st. Enligt Lasse Gustavsson (generalsekreterare på WWF) är de konsekvenser som Östersjön kan få av de döda bottnarna – om utvecklingen fortsätter som den gör nu – att hela ekosystemet riskerar att kollapsa. Detta innebär att arter kommer dö ut och att det i slutändan kommer påverka oss människor negativt.[2]
Det som kan vara orsaken till döda bottnar är övergödning, och kan förekomma i både hav och sjöar. Både kväve och fosfor fungerar som gödningsämnen i vattnet och ökar produktionen av bl.a. alger vilket leder till att alger och andra organismer sjunker till botten. Där bryts de ner av bakterier och som då använder allt syre under skeendet. I Östersjön är det jordbruket som är den största källan till övergödning, men även industrier, avlopp och fossila bränslen har en bidragande faktor. [3]
Enligt WWF är förslagen för att minska klimatförändringarna inte tillräckliga och ger inte tillräckligt stor effekt för att minska övergödningen i Östersjön. I och med ett varmare klimat ökar mängden alger och framförallt där algblomningen är stor. Det en klimatförändring främst leder till är varmare medeltemperatur och mer regn, vilket i sin tur leder till mindre vinter och istäcke vilket i sin tur leder till att mer näringsämnen som till exempel kväve och fosfor åker ut i Östersjön. De områden som drabbas mest är främst Skärgårdshavet, Rigabukten och Finska viken. [4]
Sanna
