theseasaviors.blogg.se

Fallet om de döda bottnarna i östersjön är väldigt akut och aktuellt, detta har lätt till att olika forskningsprojekt tillsatt extra syre till de syrefattiga bottnarna. Resultatet av metoden har inte gett något tydligt resultat och enligt miljo-utveckling .se är mer kunskap om metoden nödvändigt för att veta vilka ekologiska och miljömässiga effekter metoden har.

Som jag nämnt i tidigare inlägg är att minska utsläppen och där med förhindra övergödningen den hållbara lösningen för framtiden vilket även Sara Wallins artikel ”syresättning av döda bottnar, ingen given succés” stärker. Enligt hennes artikel kan syreersättningen endast bromsa effekterna av miljöförstöringen. [1]

Naturvårdsverket.se har gjort en undersökning på om finnar och svenskar skulle kunna tänka sig att betala för syretillägg i östersjön där 75-80 procent kunde tänka sig att betala en årlig skatt i mist 10 år. Med motivationen att HELCOMs mål att minska övergödningen kan nås snabbare då, i snitt kan både finnarna och svenskarna tänka sig att betala mellan 48- 64 euro om året. HELCOMs mål är ett mål för att östersjön ska bli opåverkat av övergödning och menar att det med syretillskott kan ta från 10 till 20 år men att det utan syretillskott kan ta från 20 till 50 år.[2]

BOX (Baltic Deepwater Oxygenation) har lett ett projekt som syresatt Byfjorden i närheten av Göteborg och redan efter två månader märktes resultat. Syrehalterna blev högre och giftigt svavelväte neutraliserades. Liv som t.ex. kräftdjur, havsborstmaskar och musslor återvände till den tidigare döda botten, dock syns inte lika bra resultat med de två andra döda bottnarna som de testat. De två andra bottnarna är Lännerstasundet i Stockholms skärgård och Sandöfjorden i nordvästra Finska viken. I speciellt Sandfjorden märktes det tydligt att vattnet varken fick högre syrehalt eller att vattenflödet ökade med hjälp av syretillsättningen, en anledning till detta kan vara att syrebristen i Sandfjorden främst förekommer under sommartid medan de andra bottnarna är syrefria året om.[3]

I projektet av syrepumpning ingick även försök att hitta förändringar som var negativa för ekosystemet. För att kunna testa det hade de enligt naturvårdsverkets rapport övervakningsprogram i olika områden för att övervaka hur växtplanktonen påverkades. De kollade även om sedimentet på de syrefria platserna släppte ut miljögifter när det tillsates syre. En slutsats som BOX kunde dra var att i och med pumprörens snabba tryckförändringar och vattnets cirkulation kunde organismer riskera att dras med i detta. Det finns också en risk att organismerna pumpas ner i syrefattiga vattenlager, dock har detta inte undersökts närmare och måste göra det innan man kan se det som ett klart ekosystemshot.[4]

Eftersom att resultatet av projektet var att mer forskning och kunskap krävdes för att få en tydligare bild om vattenpumpningens fördelar och nackdelar vill BOX fortsätta testa syretillskotten på större delar av vattnet. Projektet kostar en del pengar och de fick av havs-och vattenmyndigheten två miljoner kronor till detta projekt. En ytterligare slutsats som har dragits är att syretillsättning oftast fungerar i kustnära områden men att det på öppet hav och i det yttre kustbandet skulle behöva en för stor investering. Enligt Bertil Håkansson som är chef för havsförvaltningen på Havs- och vattenmyndigheten är det viktigt att se vilka effekter syrepumpningen får på fiskebeståndet, plankton och bottenlevande djur innan man satsar fullt ut på projektet.  Bertil Håkanson säger så här om fortsatta ekonomiska insatser för vattenpumpningen ” – Vi måste hitta sätt att stoppa övergödningen i Östersjön. Den här metoden för syresättning av bottnar är helt ny och man vet ännu inte vilka ekologiska effekter – positiva och negativa – som den kan ha. Därför är det viktigt för oss att få mer kunskap och bästa möjliga underlag för beslut om framtida insatser.”[5]

Om syrepumpningen fungerar utan några negativa effekter kan detta vara en bra metod för att hjälpa de döda bottnarna att få tillbaka djur och växt livet. Men å andra sidan krävs ekonomiska förutsättningar för att fullfölja detta och trots att havs-och vattenmyndigheten har sagt att de kan gå in med ekonomisk hjälp och att många privatpersoner kan tänka sig att betala extra skatt för att fullfölja detta är det fortfarande viktigast att lyckas sänka övergödningen och utsläppen. Genom att tillsätta syre i de döda bottnarna är problemet löst för stunden men om utsläppen och övergödningen fortsätter på samma sätt kommer det inte dröja länge innan vi är tillbaka på ruta ett igen.

 /sanna