Orsaker och problem

Vart kommer näringsämnena ifrån?
34 miljoner hektar jordbruksmark, 70 000 ton kväve, 30 000 ton fosfor och en fördubbling de senaste hundra åren är siffror, årtal och information som inte säger så mycket förutom att det är stora mängder. Allt detta finns på världsnaturfondens hemsida med inriktning rädda Östersjön, men går det katastrofala problemet verkligen fram?[1]
Philip Axe från havs- och vattenenheten menar att majoriteten av näringsämnena kommer ifrån jordbruket även om bilismen, industrin och avloppen bidrar. Användningen av gödsel inom jordbruket ökade kraftig efter andra världskriget. De olika typerna av gödsel innehåller fosfor och kväve i stora mängder men beroende på gröda, växt, jordart, nederbörd, bevattningssystem och skörd, är risken att näringsämnena läcker ut till närliggande hav, sjöar och vattendrag. I genomsnitt passerar en tredjedel av kvävegödseln förbi åkrarna utan att grödorna tar upp det.[2]
Finns det fler problem?
Det är inte bara vi mäniskor som tillför kväve till Östersjön. Lika mycket kväve som vi människor tillför, tillför också Cyanobakterier. Cyanobakterier är blågröna alger, de fixerar kväve och kan tillgodogöra sig det från luften. Det gör att cyanobakterierna får en fördel till skillnad från vanligt växtplankton. Vad är det största hotet med cyanobakterierna? Det är nämligen inte bara så att de bidrar med kväve, som i sin tur leder till mer övergödning, utan cyanobakterier kan bland annat producerar gift.[3] Vilket är det största problemet, algblomning och övergödningen eller giftet? De flesta cyanobakterier kan producera en ovanlig neurotoxisk aminosyra BMAA, den som har hittats i Östersjön och andra svenska sjöar. Vad kan giftet gör mot oss människor? Den bidrar till förändringar som är förknippade med neurologiska sjukdomar, t.ex. demens, ALS (amyotrofisk lateralskleros) och Parkinsons, med andra ord kan alggifter skada hjärnan.[4] Vad problemet verkar vara är att vi inte kan välja eftersom det är kedja där allt hänger samman. Om algblomningen expanderar, är risken större att vi människor exponeras för BMAA. Vi måste därför ta övergödningen på allvar.
Övergödningen leder till kraftig algblomning, som kräver mycket syre. På djupa bottnar uppstår syrebrist och bottenlevande djur dör (läs mer om de syrefattiga bottnarna på kategorin döda bottnar).
