Psykologin kring dumpning av avfall och dess konsekvenser
Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) gjorde år 2012 en stor undersökning om hur kommunala beslutsfattare ser på klimatförändringen. En enkät sändes till politiker och chefer i 63 svenska kommuner varav 2 389 personer svarade. Resultaten var chockerande, sex av tio svenska kommun-politiker och chefer är klimatskeptiker. Dessutom förnekar var tionde den globala uppvärmingen helt. Men den största tankeställaren var när FOI sammanställde svaren och insåg att ca 61 % är tveksamma till om människan är orsaken till jordens uppvärmning!
Rapporten menar att klimatförnekarna oftast är konservativa män i mindre kommuner medan ”den klimatövertygande” är en kvinna i en större kommun och är miljöpartist. Kan rapportens hypotes stämma eller är den bara bygd på en massa fördomar? Rapporten kan å andra sidan konstatera att kommunala chefer och politiker ser det mindre allvarligt än allmänheten på utmaningen för landet, och ännu mindre allvarligt på deras (kommunens) miljöutmaningar. Den här skeva och nästan osannolika mönster gäller för både klimatförnekarna och klimatövertygarna.
Rapporten är skrämmande, skrämmande på det sättet att politiker och chefer inom kommunerna måste ser sitt ansvar och viktiga verka för samhället. Enligt FOI är klimatanpassning på kommunalnivå extremt viktigt för samhället. Detta leder troligen till att klimatarbetet i kommunerna försenas enligt rapporten. För skulle man lägga ihop uteblivna åtgärder från klimatförnekarna i hela landet skulle effekten vara tydlig.
Den här rapporten har fått mycket kritik och vissa menar att det var för hårddragna slutsatser. Olle Häggström, skribent på Uppsalainitiativet och professor i matematisk statistik på Chalemers menar att ”det skulle kunna i någon mån bli självuppfyllande” alltså att personen som läser rapporten ser att om inte politikerna tror på klimatförändringarna vad är poängen man att jag gör det då? Rapporten kan tolkas på flera sätt, det är dock väldigt positivt att den uppmärksammades i media och fick politiker samt befolkningen att vakna till.
Nu har vi sett politikers smått skrämande syn på miljön och det är dags att gå tillbaka till min fördjupning, dumpning av avfall i Östersjön. Hur ser beteendet på oss människor? Varför slänger vi sopor i havet? Hur som helst håller östersjön på att spåra ur och därför måste vi gå in i detta mer djupgående, för det är faktiskt ingen mer än människan som har skapat detta problem.
Detta är ett youtubeklipp (https://www.youtube.com/watch?v=XrcrX9Qaw2o) som visar hur svenskar år 1964 behandlar östersjön. Deras tankesätt är nästan densamma som dagens. Att – ” hur kan den här lilla plastmuggen skada ett så stor hav?”
Har vi någonsin haft sjövett? Kommer vi någonsin att ha sjövett? I klippet uppmanas tittarna att ta hand om skräpet för att i framtiden kommer det förvärras, samtidigt som vi ser hur svenskarna i flera scener slänger skräpet över båtkanten. Det som behövdes göra var att fylla i en kartong med tunga stenar, hälla i skräpet och sedan sticka några hål i lådan och därefter var det bara att dumpa den i havet. Man menade att denna metod var mycket bättre än att bränna soporna i hamn?!
Dagens syn om nedskräpning och vilka konsekvenser bidrar det med? ¨
https://www.youtube.com/watch?v=cRAysbicveU Johan Lundberg är psykolog på PBM Growth menar att det är ganska förståeligt ur ett psykologiskt perspektiv att konsekvenserna för att skräpa ner eller inte ta hand om sitt avfall gör att det faktiskt är mer gynnsamt för individerna att faktiskt skräpa ner på kortsikt.
HSR.se menar att människan uppfattar det helt enkelt som om det är okej att dumpa sitt skräp på en plats som redan är nedskräpad. Studier visar att det leder till att vi respekterar och värnar om platsen på ett mycket sämre sätt vilket i slutändan kommer platsen att upplevas som otrygg. ”The broken windows theory” kan man koppla detta till. Denna teori skapades av två kriminologer redan på 80-talet i USA. Teorin går i stort sätt ut på att nedskräpade miljöer lätt hamnar i en negativ spiral med ännu mer skräp i syn. Vilket bidrar till en större risk för kriminalitet i det smutsiga området. Vilket kunde bekräftas i Science 2008 ”Spreading of Disorder” då man experimenterade omkring New Yorks tunnelbana. Antalet brott minskade men 75 % som en följd av en stor satsning för motverka skräp och klotter.
Slutsatsen som kan dras av dessa experiment är att Östersjön alltid har varit i stor fara, inte bara klimatmässig utan även är i fara för humana utvecklingen. Om inte en lösning kommer till åtgärd kommer vi inom några år se det som en naturligt att gå till havet och kasta soporna som klippet visade hur svenskar hanterade avfall 1964. Och enligt dessa ovanstående teorier ska risken för kriminalitet vara mycket större vid ett nedskräpat område, kan detta innebära att Östersjön är i en farozon för kriminalitet? Tyvärr finns det inga studier på detta och därför kan vi endast spekulera möjliga scenarion.
Vi tar ett steg framåt men tre steg bak! // Karina
Rapporten menar att klimatförnekarna oftast är konservativa män i mindre kommuner medan ”den klimatövertygande” är en kvinna i en större kommun och är miljöpartist. Kan rapportens hypotes stämma eller är den bara bygd på en massa fördomar? Rapporten kan å andra sidan konstatera att kommunala chefer och politiker ser det mindre allvarligt än allmänheten på utmaningen för landet, och ännu mindre allvarligt på deras (kommunens) miljöutmaningar. Den här skeva och nästan osannolika mönster gäller för både klimatförnekarna och klimatövertygarna.
Rapporten är skrämmande, skrämmande på det sättet att politiker och chefer inom kommunerna måste ser sitt ansvar och viktiga verka för samhället. Enligt FOI är klimatanpassning på kommunalnivå extremt viktigt för samhället. Detta leder troligen till att klimatarbetet i kommunerna försenas enligt rapporten. För skulle man lägga ihop uteblivna åtgärder från klimatförnekarna i hela landet skulle effekten vara tydlig.
Den här rapporten har fått mycket kritik och vissa menar att det var för hårddragna slutsatser. Olle Häggström, skribent på Uppsalainitiativet och professor i matematisk statistik på Chalemers menar att ”det skulle kunna i någon mån bli självuppfyllande” alltså att personen som läser rapporten ser att om inte politikerna tror på klimatförändringarna vad är poängen man att jag gör det då? Rapporten kan tolkas på flera sätt, det är dock väldigt positivt att den uppmärksammades i media och fick politiker samt befolkningen att vakna till.
Nu har vi sett politikers smått skrämande syn på miljön och det är dags att gå tillbaka till min fördjupning, dumpning av avfall i Östersjön. Hur ser beteendet på oss människor? Varför slänger vi sopor i havet? Hur som helst håller östersjön på att spåra ur och därför måste vi gå in i detta mer djupgående, för det är faktiskt ingen mer än människan som har skapat detta problem.
Detta är ett youtubeklipp (https://www.youtube.com/watch?v=XrcrX9Qaw2o) som visar hur svenskar år 1964 behandlar östersjön. Deras tankesätt är nästan densamma som dagens. Att – ” hur kan den här lilla plastmuggen skada ett så stor hav?”
Har vi någonsin haft sjövett? Kommer vi någonsin att ha sjövett? I klippet uppmanas tittarna att ta hand om skräpet för att i framtiden kommer det förvärras, samtidigt som vi ser hur svenskarna i flera scener slänger skräpet över båtkanten. Det som behövdes göra var att fylla i en kartong med tunga stenar, hälla i skräpet och sedan sticka några hål i lådan och därefter var det bara att dumpa den i havet. Man menade att denna metod var mycket bättre än att bränna soporna i hamn?!
Dagens syn om nedskräpning och vilka konsekvenser bidrar det med? ¨
https://www.youtube.com/watch?v=cRAysbicveU Johan Lundberg är psykolog på PBM Growth menar att det är ganska förståeligt ur ett psykologiskt perspektiv att konsekvenserna för att skräpa ner eller inte ta hand om sitt avfall gör att det faktiskt är mer gynnsamt för individerna att faktiskt skräpa ner på kortsikt.
HSR.se menar att människan uppfattar det helt enkelt som om det är okej att dumpa sitt skräp på en plats som redan är nedskräpad. Studier visar att det leder till att vi respekterar och värnar om platsen på ett mycket sämre sätt vilket i slutändan kommer platsen att upplevas som otrygg. ”The broken windows theory” kan man koppla detta till. Denna teori skapades av två kriminologer redan på 80-talet i USA. Teorin går i stort sätt ut på att nedskräpade miljöer lätt hamnar i en negativ spiral med ännu mer skräp i syn. Vilket bidrar till en större risk för kriminalitet i det smutsiga området. Vilket kunde bekräftas i Science 2008 ”Spreading of Disorder” då man experimenterade omkring New Yorks tunnelbana. Antalet brott minskade men 75 % som en följd av en stor satsning för motverka skräp och klotter.
Slutsatsen som kan dras av dessa experiment är att Östersjön alltid har varit i stor fara, inte bara klimatmässig utan även är i fara för humana utvecklingen. Om inte en lösning kommer till åtgärd kommer vi inom några år se det som en naturligt att gå till havet och kasta soporna som klippet visade hur svenskar hanterade avfall 1964. Och enligt dessa ovanstående teorier ska risken för kriminalitet vara mycket större vid ett nedskräpat område, kan detta innebära att Östersjön är i en farozon för kriminalitet? Tyvärr finns det inga studier på detta och därför kan vi endast spekulera möjliga scenarion.
Vi tar ett steg framåt men tre steg bak! // Karina
KÄLLOR:
http://www.dn.se/nyheter/sverige/kommunpolitikerna-tvivlar-pa-klimathotet/
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/46938?programid=415 – ”klimatmedvetna politiker”
https://www.youtube.com/watch?v=XrcrX9Qaw2o ”Sjövett”
https://www.youtube.com/watch?v=cRAysbicveU ”Om marin nedskräpning”
