Ett problem i problemet
”Konsekvenserna för att skräpa ner eller inte ta hand om sitt avfall gör att det faktiskt är mer gynnsamt för individerna att faktiskt skräpa ner på kortsikt” menade psykologen Johan Lundberg från mitt förra inlägg. Idag har vi ett jättestort problem med båtar som ska skrotas… de kommer nämligen aldrig till skrothögen utan dumpas istället i naturen, intill stränderna. Det finns flera faktorer som brister så som ekonomiska och politiska.
Idag finns det ca 100 000 båtar som närmar sig sitt ”bäst-före datum”. Dessa är till mestadels uttjänta plastbåtar som riskerar att dumpas i naturen eftersom att det inte exsiterar ett nationellt system för återvinning och skrotning av fiskebåtar. I projektet Svenska skrotbåtar har Håll Sverige Rent kartlagt och inventerat uttjänta fritidsbåtar i Stockholms län, där fann man 38 skrotbåtar. Men det riktiga problemet menar HSR är att det är mycket svårt att identifiera ägaren till den dumpade båten. Och orsaken bakom detta är att det inte finns något obligatoriskt register och det är mycket dyrare och osmidigare att skrota båtar som är övergivna.
En annan orsak till den stora mängd dumpade båtar är att en bärgare som inte har någon fullmakt från ägaren kan bli ersättningsskyldig om ägaren sedan ger sig till känna. Så även om bärgarna skulle vilja hjälpa till/ göra sitt jobb, går det inte då risken för att bli stämd är onödigt stor. Ett annat hinder i detta problem är att kommuner och markägare inte heller har rätt att flytta på någons båt från deras mark utan ett tillstånd från båtägaren. Och som i de flesta fall så kommer inte ägaren att identifiera sig själv och därför blir båten kvarstående i naturen.
Den ekonomiska delen är också väldigt problematisk, av de 38 båtar som hittades omkring Stockholms län kunde endast fem båtar skrotas. Varför? Jo för att det kostar mycket pengar! En mindre båt kostade 4 000 kr inkl. skrotningstransporten, vilket kan ses som rimligt. Problemet är att kostnaden på de större båtarna (6-10 m) var medelvärdet 38 500 kr! det man kunde räkna ut var att bärgnings och transportkostnaderna utgjorde den största kostnaden. Själva skrotningen utgjorde endast i de flesta fall ca 10 % av totalkostnaden.
Det måste vara lätt att göra rätt! Det är viktigt att ha ett välfungerande nationellt system av båtskrotar, men även att båtägarna måste ha kunskap om hur de ska ta sig till väga när de ska skrota sin båt. Vi måste skapa möjligheter för en båtägare att skrota sin båt! Det måste ske mot en rimlig kostnad! För om det ser ut som i dagsläget i framtiden kommer skattemedel att få bekosta de dyra skrotningarna av båtar.
KÄLLOR:
http://www.hsr.se/det-har-gor-vi/hav/svenska-skrotbatar
http://skargardsstiftelsen.se/vara-omraden/renhallning/
Idag finns det ca 100 000 båtar som närmar sig sitt ”bäst-före datum”. Dessa är till mestadels uttjänta plastbåtar som riskerar att dumpas i naturen eftersom att det inte exsiterar ett nationellt system för återvinning och skrotning av fiskebåtar. I projektet Svenska skrotbåtar har Håll Sverige Rent kartlagt och inventerat uttjänta fritidsbåtar i Stockholms län, där fann man 38 skrotbåtar. Men det riktiga problemet menar HSR är att det är mycket svårt att identifiera ägaren till den dumpade båten. Och orsaken bakom detta är att det inte finns något obligatoriskt register och det är mycket dyrare och osmidigare att skrota båtar som är övergivna.
En annan orsak till den stora mängd dumpade båtar är att en bärgare som inte har någon fullmakt från ägaren kan bli ersättningsskyldig om ägaren sedan ger sig till känna. Så även om bärgarna skulle vilja hjälpa till/ göra sitt jobb, går det inte då risken för att bli stämd är onödigt stor. Ett annat hinder i detta problem är att kommuner och markägare inte heller har rätt att flytta på någons båt från deras mark utan ett tillstånd från båtägaren. Och som i de flesta fall så kommer inte ägaren att identifiera sig själv och därför blir båten kvarstående i naturen.
Den ekonomiska delen är också väldigt problematisk, av de 38 båtar som hittades omkring Stockholms län kunde endast fem båtar skrotas. Varför? Jo för att det kostar mycket pengar! En mindre båt kostade 4 000 kr inkl. skrotningstransporten, vilket kan ses som rimligt. Problemet är att kostnaden på de större båtarna (6-10 m) var medelvärdet 38 500 kr! det man kunde räkna ut var att bärgnings och transportkostnaderna utgjorde den största kostnaden. Själva skrotningen utgjorde endast i de flesta fall ca 10 % av totalkostnaden.
Det måste vara lätt att göra rätt! Det är viktigt att ha ett välfungerande nationellt system av båtskrotar, men även att båtägarna måste ha kunskap om hur de ska ta sig till väga när de ska skrota sin båt. Vi måste skapa möjligheter för en båtägare att skrota sin båt! Det måste ske mot en rimlig kostnad! För om det ser ut som i dagsläget i framtiden kommer skattemedel att få bekosta de dyra skrotningarna av båtar.
KÄLLOR:
http://www.hsr.se/det-har-gor-vi/hav/svenska-skrotbatar
http://skargardsstiftelsen.se/vara-omraden/renhallning/
