Konsekvenser och åtgärder
Konsekvenser och åtgärder
De döda bottnarnas konsekvenser är många och allvarliga, med de syrelösa bottnarna är det få organismer som kan leva där vilket gör att stora mängder till exempel fisk dör ut. I och med det rubbas både den biologiska mångfalden och ekosystemet. I en artikel i Svenska dagbladet menar Lennart Gladh, Världsnaturfonden, att med den stora mängd övergödning som förekommer idag och som leder till många döda bottnar att Östersjön kan ”slås ut helt”.[1] Om en stor mängd fisk dör ut tvingas vi dra ner på fisket för att en art inte ska bil utrotad vilket gör att det för vissa försvinner en viktig ekonomisk inkomst.[2]
En annan konsekvens med döda bottnar är algblomning, den uppstår när fosforhalten blir för hög och vattentemperaturen stiger. Algblomningen är giftig och därför bör man inte bada under algblomningen, små barn och djur är särskilt känsliga.[3]
En åtgärd som Naturvårdsverket har föreslagit för att rädda och förhindra fler döda bottnar är att ha hårdare regler för reningsutrustning på färjor. Detta tror de ska hjälpa eftersom att färjor släpper ut bland annat fosfar och fosfar är en anledning till övergödning som är en anledning till döda bottnar. [4]
Forskare har kommit på flera olika sätt att syrepumpa östersjön för att rädda havet från de döda bottnarna, bland annat de här två.
Den första är en syrepump driven på el, den gör att det varje sekund pumpas 900 liter friskt vatten från ytan ner till botten som saknar syre. Christer Lännegren från ”Stockholms vatten” säger att mätningen har visat att denna metod faktiskt ser ut att fungera, från att vattnet varit syrefritt från nio meters djup till att inte bli syrefritt förrän på 18 meters djup. Deras mål med denna metod är att få fosfar att stanna kvar på bottensedimentet vilket bland annat kan göra att alger inte kan blomma upp. Dock visar även mätning att även om fosforhalterna minskar nere vid botten har både temperaturen och salthalterna ökat vid ytan. Detta gör att de stänger av pumparna för att se hur både temperaturen, fosfatet och syret påverkas efter detta.[5]
Göteborgs universitet har istället för att ha syrepumpar som går på el satsat på vindkraftsdrivna syrepumpar. Att de vill satsa på vindkraftsdrivna pumpar är dels för att de tror att det blir billigar i längden och dels för att de tror att det blir det bästa för sjöfarten, säger Anders Stigerbrandt. Han tror även att det kommer att krävas att 100 kubikmeter vatten per sekund pumpas ner till bottnarna från 100 olika pumpar för att kunna ”hela” Östersjön. Något som kan vara en nackdel med detta är att det beräknas kostafyra miljarder kronor vilket är enormt mycket pengar. Men en anledning till att det kan funka och att det är värt att satsa på säger Stigerbrandt är att de härmar naturen. Att det på 90-talet efter några blåsiga och blöta vintrar och som gav bra cirkulation i vattnet sänkte fosforhalten och även algblomningen.[6]
En annan åtgärd kan vara nya lagar och regler som påverkar hela samhället och gör det lättare att hjälpa till att minska och förebygga de döda bottnarna. Ett exempel är regeringens nya proposition ”hushållning med havsområden” denna ger nya regler om just hushållning av havsområden och ska enligt regeringen bidra till en hållbar utveckling. Bland annat innehåller förslaget att regeringen kan ge förbud eller begränsningar till verksamheter som omfattar Östersjön och som kan påverka den negativt säger Lena Ek, miljöminister. [7]
