Mål - framtid
Kväve och fosfor är den huvudsakliga källan till övergödningen. Från det drar jag slutsatsen att det är det vi måste minska.
De kommunala reningsverken reducerar en del av fosforn och kvävet genom kemisk samt biologisk rening. Självklart är detta positivt men vi måste reducera fosfor och kväve utsläppen ännu mer!
Det åtgärder vi i samhället aktivt jobbar med är enligt följande:
Reningsverken satsar på att förbättra avloppsvatten kvalitén genom fosfatreduktion, med andra ord en kemisk fällning av fosfat. Det pågår även arbeten med att undvika driftstörningar och att införa kompletterande reningsåtgärder för kvävereduktionen.[1] Är kväve det vi bör lägga fokus på? Cyanobakterien som är en alg förekommande i Östersjön är en kvävebindande bakterie, det menas med att den kan omvandla molekylärt kväve (N2), alltså utvinna kväve ur luften, till ammoniak (NH3). Då cyanobakterien är en kvävebindande bakterie och kan omvandla kväve ur luften till organiskt kväve är den prokaryota. Det säger oss att den är en encellig organism utan kärmembran. Då det är en bakterie har den pili, som är ett hårliknande utskott på bakterien. Med hjälp av dessa pili kan bakterien haka sig fast i celler och spruta in sitt DNA. På så sätt är det ganska enkelt för bakterien att föröka sig och sprida sig. Därför är dessa cyanobakterier, som enkelt sprider sig och binder kväve från luften ett stort hot.[2] Är det bara kvävet vi behöver stoppa, eftersom det finns fler än bara vi människor för tillför kväve i Östersjön? Fosforhalten är det som styr den långsiktiga algblomningen i Östersjön och överallt i vatten. Att minska kvävetillförseln, minskar inte algblomningen utan gynnar alggrupper som kan fixera kväve, cyanobakterier.[3] Det är viktigt att reningsverken satsar på både fosfat- och kvävereduktions kompletterade reningsåtgärder men ändå lägger fokus på fosfatsreduceringen då det är långsiktigt.
Att minska och förändra gödselanvändandet inom jordbruket är en annan åtgärd. Ibland handlar det inte ens om gödseltypen i säg utan kan vara dålig hantering av naturgödsel, antingen vid lagring eller spridning, eller båda. Det går att hantera användningen av handelsgödselmedel och det kan anpassas till växtproduktionen för att minska spillet till miljön. Myndigheterna informerar och försöker hjälpa på olika sätt.[4] Jag kan dock inte låta bli att uppmärksamma frågan – är det tillräckligt? Det uppenbara svaret är nej, vi behöver göra mer. Vi skulle behöva göra mer, stoppa tillförseln av fosfor helt. Kontinuerligt reducera kväve tillförseln tills den är nere på noll.
Vilka åtgärder vill regeringen ta vid?
Regeringen, som skrev den 18 september år 2013, föreslår att genom nya medel till lokala vattenvårdsprojektet göra en satsning på 75 miljoner kronor varje år från året 2014, med andra ord i år, för att stödja arbetet med bättre vattenkvalitet, med fokus på åtgärder mot övergödning. Detta bidrag kallas för ett LOVA-bidrag. 32 miljoner kronor har regeringen fördelat på fyraårsperioden 2014-2017 till en avancerad teknik för rening svårnedbrytbara kemikalier och läkemedelssubstanser i avloppsvatten. Budgetspropositionen innehåller också en 10 miljoner kronors satsning per år 2014-2016 och åtta miljoner kronor 2017 för att utveckla selektiva fiskeredskap.[5] Texten ovan består av siffror, årtal, nummer och utlovningar. Det är ett stort steg att börja satsa på åtgärder från det farliga miljöhotet. Vad politiker, media och samhället inte vill tala om är att det inte är ett farligt miljöhot utan ett katastrofalt miljöhot. Miljöminister Lena Ek talar om ovanstående bidragenligt följande:
”- Jag är glad att vi kan få ett permanent LOVA-stöd på plats för att minska övergödningen och förbättra vattenkvaliteten. Stödet har varit mycket effektivt och vi vill att vattenvårdsarbetet ska ske tillsammans med ideella organisationer, kommunerna och jordbruket”, säger miljöminister Lena Ek.
Hon vill inte tala om det verkliga allvaret och det extrema problem som existerar.
Regeringen vill att näringstillförseln ska minska ytterligare fram till 2021, då det är något Sverige och övriga länder runt Östersjön har åtagit sig i åtgärdsprogrammet Baltic Sea Action Plan. Många av de utsläppen som påverkar och har betydelse för den övergödningen har p.g.a. internationella avtal begränsats. En förutsättning för att det ska gå åt rätt håll, är att alla uppfyller sin del av avtalet. Göteborgsprotokollet inom FN samt EU:s vattendirektiv och havsmiljödirektiv är exempel på internationella avtal.[6]
De utsläppen som regeringen vill minska är fordonstrafik, industrier och internationell sjöfart. För att beskriva det mer preciserat angående miljökvalitetsmålet om ingen övergödning är det indelat i fyra delar, påverkan på havet, påverkan på landmiljön, tillstånd i sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten och inte minst tillstånd i havet.
Påverkan på havet: Den sammanlagda tillförseln av näringsämnena kväve och fosfor kopplat till Sveriges omgivande hav ska underskrida den maximala belastning som internationella överenskommelser har fastställt.
Påverkan på landmiljön: Det atmosfäriska nedfall och jordbrukandet av mark ska inte leda till att ekosystemen visar långsiktiga skadliga effekter av övergödande ämnen i någon del av Sverige.
Tillstånd i sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten: Det ska vara god status för näringsämnena i sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten ska uppnås. Kvaliten på vattenmiljön behöver förbättras.
Tillstånd i havet: Havet bör ha minst en god miljöstatus enligt havsmiljöförordningen med avseende på övergödningen.[7]
Vad vill organisationerna göra?
Världsnaturfonden WWF vill att Sverige ska fortsätta göra nationella, kraftfulla insatser för att minska näringsbelastningen som bidrar till övergödningen samtidigt som man aktivt arbetar med åtgärder regionalt och inom EU. Inte nog med det, landsbygdsdepartementet och jordbruksverket ska bli aktiva och jobba för Östersjöns miljö. Med syfte att minska övergödningen ska det ske en rejäl satsning på restaurering av våtmarker, sjöar och vattendrag.[8]
Vad kan du göra?
· Välj rätt tvättmedel och mängd – om avloppsvattnet inte går till kommunalt reningsverk, använd tvättmedel utan fosfat. Vanligtvis behövs inte så mycket tvättmedlet, överdosera inte då du tvättar.
· Notera märkningarna – genom att känna igen de olika miljömärkningarna KRAV, Svanen, Bra miljöval, Nyckelhål, etc.
· Stopp! Se upp för vad du kasta i toaletten – använd inte toaletten som sopnedkast eftersom tops, bindor, tamponger, etc. orsakar flertal onödiga stopp i reningsverken.
· Åk kollektivt! – ta bussen, kollektivt, cykla eller gå istället för att åka bil. I allmänhet minska på bilåkandet.
· Tänk miljövänligt – använd miljövänliga bränslen, handla miljövänligt gödselmedel till din tomt och handla lokalt då varor och gods transporteras långa sträckor genom Europa vilket är ett stort miljöproblem som ligger i vi som konsumenter kan lösa genom att välja lokalt framställda produkter.[9]
Vi kan inte längre gömma de katastrofala miljöproblemen eller miljöhotet. Vi måste agera nu, och agera tvärt. Min slutsats av alla mål är att vi gör och agerar, men tyvärr gör och agerar vi inte tillräckligt.
