Oljeutsläppens framtid
Färre utsläpp men större risker
Antalet observerade olagliga oljeutsläpp, och dessutom storleken på dem, i Östersjön har de senare åren minskat radikalt, många har alltså slutat att lämna sitt oljespill i havet. Den största anledningen till detta ska vara den ökade säkerheten och kontrollen på havet. Man har börjat övervaka havet desto mer med flyg och satellit, och när det är större risk att bli påkommen med sina olagliga aktiviteter så börjar många att lämna spillet i hamnarna istället. Östersjöländerna förfogar idag över mer än tjugo flygplan som hela tiden kontrollerar havet. Sen kan man ju kommentera hur miljövänligt det är att ha så många flygplan och fartyg jobbandes hela tiden.
Här ser man förhållandet mellan antalet olagliga oljeutsläpp och hur hög övervakningen av havet är, mellan år 1988 och 2013. När övervakningen blivit högre mot 2000-talet har oljeutsläppen blivit färre. Man ser också att flygtimmarna, övervakningen, minskat sen 2011, och att antalet oljeutsläpp därmed ökat en aning, och om flygtimmarna minskar ytterligare lär oljeutsläppen öka mer. Men trenden att vara miljövänlig (som vi t.ex. ser i miljöpartiets tillväxt senaste åren, i EU-valet 2014 fick de 4 mandat, vilket är näst mest av de svenska partierna[1]) och att jordens befolkning blir mer och mer upplysta om miljöproblemen vi har idag, lär inte låta oljeutsläppen nå en mycket högre nivå än vad de är idag. Vi ser ju absolut framsteg i diagrammet. [2]
Mer än 80 procent av dem spill som upptäcks i Östersjön ligger på mindre än ett ton olja, och visst blir det en stor mängd i längden. Men inför framtiden är det man oroar sig över de större oljeutsläppen, som orsakas av olyckor. Man är rädd för att risken för olyckor ökar, som följd av ökad sjötrafik. När antalet skepp på Östersjön ökar så blir risken för kollision och för att en av alla fartyg ska gå på grund större. Vi tar Ryssland som exempel för hur sjöfarten ökar. Ryssland är världens nästa största oljeexportör, och mycket av dess olja transporteras genom Östersjön. Ryssland är det land som seglar flest fartyg över Östersjön. I kommunen och oljeterminalen Primorsk, eller på svenska Björkö, finns stora hamnar som hela tiden växer. År 2006 exporterades 75 miljoner ton olja från Primorsk, och då beräknade Ryssland ville att mer olja skulle transporteras från Primorsk, och förväntningen var att 2015 transportera 250 miljoner ton olja från kommunens hamnar. Men alla länder runt Östersjön ökar sin sjötrafik varje år. Dessutom blir båtarna större hela tiden och rymmer mer olja. Det finns en lag om att inget fartyg får gå djupare än 15 meter under ytan i det danska sundet, vilket tidigare har begränsat fartygs lastkapacitet till 110 tusen ton. Men nya mycket bredare fartyg har byggts och hela tiden utvecklas dem för att kunna bära mer last. Det svenska rederiet Stena Line började redan 2008 att skapa sex fartyg som tog 267 tusen ton olja var, och hade som huvuduppgift att transportera rysk olja ut från Östersjön. Så inte nog med att risken för oljeutsläpp blir större med tiden, de riskerar att bli större också.
Förhindring
För att förhindra oljeutsläppen i takt med att risken ökar, stärker man säkerheten på havet. Bland annat genom den ökade övervakningen, men även genom att införa dubbelskrov på alla framtida båtar och genom förbättrad navigationsteknik. Dessutom har Helcom och FNs sjöfartsorganisation IMO ökat kraven på trafikinformation, ledsystem, sjömätningar, lotsning och användning av moderna navigationsinstrument och genom att införa nya trafikseperationsområden i södra Östersjön, där man bara kan köra i en riktning i ett led. Allt detta bör leda till att färre olyckor sker, och när teknik och annan forskning kring hur man förebygger oljeutsläpp hela tiden utvecklas och nya lagar tas, som det jag nämnt nu, ser man en ljusare fram för Östersjön när det kommer till oljeutsläpp. Förhoppningsvis kan all denna utveckling motverka risken för fler oljeutsläpp i och med den ökande sjöfarten. [3] För de oljeutsläpp som tyvärr sker ändå, har man på senaste börjat förbereda sig och utveckla sina metoder och de resurser som krävs för att ta hand om utsläppet. Kustbevakningen nådde till exempel 2013 förmågan att med nationella resurser kunna klara av att bekämpa oljeutsläpp på 10 000 ton istället för 5000 ton som innan.[4]
Ekonomiska strukturer och människan bovar
En stor anledning till att sjöfarten hela tiden ökar är samhällets ekonomiska struktur. Det råder ett maktspel i världsekonomin, alla strävar efter att tjäna så mycket pengar som möjligt, att öka sitt BNP. Ju högre BNP man har, desto mer pengar tjänar man på industrier, export och import. Problemet med detta är att ett högt BNP i stor utsträckning drabbar miljön på ett dåligt sätt. Olika aktörer och personer tänker kortsiktigt, på ekonomisk vinning, istället för på miljön och att jobba mot en hållbar utveckling. Så som samhällsstrukturen ser ut nu kommer vi inte att ha någon jord kvar, inga resurser att använda. Vi förstör vår jord, det är vad vi gör. Om vi förstör Östersjön för gott, vart ska vi då bada? Vart ska vi få vårt vatten ifrån? Vår fisk? Var ska alla djuren leva? Ska alla växter som växer där försvinna för gott?
